Cavan

Grevskapet Cavan var ursprungligen en del av hövdingadömet Bréifne, som styrdes av klanen O'Reilly.

Legenden säger att två bröder skulle ro i kapp. Deras far hade lovat dem att den som först nådde irländsk mark skulle få välja vilken del av landet han ville ha. Den ene av bröderna såg att hans bror började få ett försprång. Men då högg han av sig handen och slängde den i land. Så kom klanen O'Reilly att härska över grevskapet Cavan och deras familjevapen är en avhuggen, blodig hand. O'Reillys behöll greppet om Cavan, och periodvis kontrollerade de även stora delar av grevskapet Meath. Under medeltiden var de i stor utsträckning involverade i handel på hela Irland, och "living the life of Reilly" är än i dag ett uttryck för att leva gott eller leva på stor fot.

Namnet Cavan härstammar från ett gaeliskt ord som betyder en grop eller liten kulle, i själva verket är landskapet också ganska kuperat och det förekommer mycket så kallade drumlins - ett slags åsar som härrör från istiden och är omkring 30 meter höga. Mellan dem är det mycket sank mark, mossar och sjöar till följd av den bristfälliga avrinningen. Utsikten är också mycket begränsad - ofta ser man inte längre än några hundra meter av omgivningarna vilket ger en avskild känsla åt området. Denna geografiska beskaffenhet hjälpte också klanen O'Reilly att behålla kontrollen över Cavan också efter att normanderna dök upp på Irland 1169, det var inte lätt för de senare att ta sig genom den speciella terrängen med dess täta skogar, avskilda dalar, sumpiga torvmossar och sjöar, för att inte tala om de motspänstiga lokalinvånarna och O'Reillys rytteri, vilket allt samverkade till att hålla de normandiska erövrarna på behörigt avstånd. I själva verket lyckades O'Reillys behålla kommandot i flera hundra år, ända fram till 1600-talet.

När Oliver Cromwell till slut besegrat katolikerna 1649 konfiskerade han de katolska egendomarna i Cavan och gav till engelska soldater och andra som varit lojala med England.

En av Cavans traditionella hjältar från den tiden är Miles O'Reilly, eller vanligen Myles the Slasher, som försvarade bron vid Finea mot Cromwell. Han utmärkte sig som ledare under de ödesdigra upproret mot England för att ta tillbaka konfiskerade egendomar på 1640-talet. Miles var sheriff i Cavan innan upproren bröt ut 1941.

Den 3 augusti 1913 avtäcktes ett imponerande minnesmärke över honom i byn Finea, i den del som tillhör grevskapet Westmeath.

Inskriptionen på minnesmärket, ett keltiskt kors, berättar följande: "The Slasher hade 100 hästar, medan fienden hade 1000. Han slogs mot dem en hel dag tills nästan alla hans följeslagare var döda. Till slut mötte han en jättelik skotte som stötte spetsen på sitt svärd genom hans kind. Men The Slasher bet ihop tänderna om klingan och höll den fast som i ett skruvstäd, och han dräpte sin motståndare med ett enda hugg, som gick genom hans hjälm och ned till hans haka, och de föll båda döda ned. I det ögonblicket anlände förstärkningar från Granard och bron räddades."

En ytterligare inskription lyder "Till minnet av Myles O'Reilly (The Slasher) som dog på bron vid Finea när han försvarade bron mot de engelska och skotska styrkorna under General Monroe den 5 augusti 1646 "

Fastän det ovanstående förmodligen motsvarar den officiella versionen år 1913 så tyder senare forskning på att Miles O'Reilly isjälva verket inte dog. Det fanns en teori om att han hade flytt till Spanien, och sedermera hamnat i Frankrike där han ligger begravt i ett kloster, men enligt nyare rön var det i själva verket en annan O'Reilly. Man tror nu att Myles the Slasher efter slaget om bron återvände till sitt högkvarter och fick såren omsedda, och tog sig tillbaka till klanen O'Reillys fäste i Cavan. Och att han även gifte sig och fick 3 söner.